Uppväxt

Petrus föddes 27 februari 1705, i Anundsjö socken i Ångermanland.

Fadern var Olof Arctaedius (född 1670 död 1728), Moder Helena Sidenia (död 1759), Farfar var kyrkoherden i Nordmaling Petrus Martini Arctaedius(död 1719) farmor var Anna Grubb(död 1731). Morfar var huspredikant i Stockholm – Peterus Sidenius och mormor var Maria Mört (dotter till lantmätare Christoffer Mört i Stockholm).

Namnet Arctaedius har farfadern tagit 1656 då han skrev in sig vid Åbo Akademi. Farfar Petrus Martini blev kyrkoherde i Nordmaling 1690.

Fadern Olof föddes 1670, och blev kommunister i Anundsjö 1701 och tog över som kyrkoherde i Nordmaling 1716.

Fadern blev kommunister i Anundssjö 1701. Anundsjö kyrka ligger vid sjön Anundssjö, som är en 6 km långsmal sjö. Enligt muntlig tradition bodde familjen i Normesunda, på norra sidan om sjön. Petrus hade 4 syskon, en 2 år äldre syster samt 3 yngre systrar, varav 2 dog unga. Tiden i Anundsjö var säkert fattig för familjen som troligen hoppades på att få ta över kyrkoherdetjänsten i Nordmaling efter Petrus farfar som var gammal och på slutet nästan blind. 1716 blir så äntligen Olof kyrkoherde i Nordmaling och familjen flyttar till Nordmaling och Östersjöns kust.

I Nordmaling blev familjen större i och med att man där fick ta hand om farföräldrarna samt två äldre ogifta systrar, samtidigt ökade inkomsterna avsevärt så man hade möjlighet att skicka Petrus till skola i Härnösand. Kyrkoherdebostället var i uruselt skick och nästan omedelbart begärde Olof att församlingen skulle bygga och reparera prästgården. Tiden var svår i övrigt med nödår samtidigt som trakten översvämmades av flyktingar från Finland. Våren 1721 kommer ryssarna och härjar och bränner bl.a ner prästgården i Nordmaling. Även Petrus skolstad Härnösand drabbas och bränns ner.

Faders hade diverse olika problem och tvister i socknen, bla. med en Nils Jönsson Unander som gripits av prosten Grubbs ”väckelse”. Pappa Olof medverkar i att en krog öppnar nära kyrkan vilket orsakade en del arga fiender. När Grubb i Umeå anmäler Olof med grova anklagelser så får Grubb kanske hjälp från personer i socknen att hitta olika fel som Olof gjort. Olof blev runt 1720 lurad av en kvinna, Maja Stina Fröling, att använda kyrkans pengar till hennes uppehälle, 1726 blir Olof dömd att betala tillbaka de pengar som hon fått.

1716, 11 år gammal skickas Petrus till trivialskolan i Härnösand (Härnösand är då en mycket större stad än Umeå, år 1800 hade Härnösand 1700 innevånare Umeå 960 inv.), han fick då direkt börja i andra klass. 1722 börjar han på gymnasiet, där går det mycket bra för honom, så bra att han med bästa vitsord, “summa cum laude” skickades till Universitet direkt efter andra klass, istället för som vanligt efter fjärde klass. (Linné t.ex. fick gå alla fyra åren på gymnasiet). Petrus var mycket intresserad av alkemi (OBS inte vad vi nu menar med alkemi) och för att läsa böcker om alkemi var han tvungen att lära sig latin, vilket var ett av dåtidens viktigast skolämnen eftersom i stort sätt all vetenskaplig litteratur var skriven på latin.

1724, 19 år gammal reser Petrus till Uppsala för att skriva i sig vid Universitet där, inte till Åbo som hans far och farfar gjort. Åbo akademi hade varit upplöst under krigen med Ryssland och hade trots att det var återupprättat antagligen inte någon lockelse. Den 30 oktober 1724 skrevs han in vid universitet.

Fadern dör hastigt i augusti 1728, antagligen var Petrus hemma över sommaren och stannar kvar till eftervintern 1729, antagligen för att som enda manliga medlem i familjen ordna efter faderns bortgång. Kyrkböckerna i Nordmaling för slutet av 1728 och början av 1729 är förda med en handstil som mycket liknar Petrus och det är rimligt att anta att Petrus fick hjälpa till med att sköta en del av faderns prästliga tjänst. Petrus använder tiden hemma för att redigera Nordmalingsflora som han daterar den till den 27 februari 1729, alltså på sin 24 årsdag.
I floran systematiserar bygdens växter i klasser och delningar, i träd och buskar, samt örter och gräs. Blommor klassificeras efter deras form, antal kronblad och fröhusens utseende. Gunnar Eriksson har i Botanikens historia i Sverige intill år 1800 hävdat att Linnés klassifikation i mycket liknar Nordmalings flora; Linnés Hortus uplandicus tillkom året efter Nordmalings flora.

Här måste Petrus ha haft det svårt att besluta sig för hur han skulle göra. Väldigt mycket måste ha talat för att han skulle fortsätta sin faders och farfaders tradition och bli präst. Han hade läst 4 år vid universitetet, lika länge som sin far och kunde säker bli prästvigd ganska snart om han ville. Skulle ha ta över efter sin far, bli kyrkoherde i Norrland och göra det som förväntades av honom eller skulle han fortsätta sin vetenskapliga utbildning, återvända till Uppsala, till böcker och lärda professorer? Kanske är Nordmalingsfloran ett experiment – hur är det att skriva en bok liknande de han läser i Uppsala?

När han är klar med floran har han bestämt sig, han vill återvända till Uppsala, till en osäker karriär som vetenskapsman, han vet att han inte kommer får stipendium så länge till utan att han måste skaffa sig inkomstkällor i Uppsala och leva mycket enkelt, inte ha råd att köpa böcker utan vara tvungen att skriva av böcker. När han kommer tillbaka börjar en ny tid vid Uppsala, han har bestämt sig för att bli vetenskapsman